अर्जुनविषादयोगः

Verse 26 - 30

अर्जुनविषादयोगः
तत्रापश्यत्स्थितान्पार्थः पितॄनथ पितामहान् |
आचार्यान्मातुलान्भ्रातॄन्पुत्रान्पौत्रान्सखींस्तथा ||१-२६||

Tatra pashyat stitaan partah pitru natha pitamahaan
Aacharyan maatulaan bhaatrun putran poutran sakheen statha

Arjuna could see, within the midst of the armies of both parties, his fathers, grandfathers,
teachers, maternal uncles, brothers, sons, grandsons, friends,
and also his father-in-law and well-wishers are present


श्वशुरान्सुहृदश्चैव सेनयोरुभयोरपि |
तान्समीक्ष्य स कौन्तेयः सर्वान्बन्धूनवस्थितान् ||१-२७||

Shvashuran suhrudas chaiva senayor ubhayorapi
Taan sameekshya sa kounteyaha sarvan bandhun avastitaan
 
Son of kunti, Arjuna had a look on Father-in-law and Well wishers of both armies
and all of the other assembled relatives


कृपया परयाविष्टो विषीदन्निदमब्रवीत् |
अर्जुन उवाच |
दृष्ट्वेमं स्वजनं कृष्ण युयुत्सुं समुपस्थितम् ||१-२८||


Krupaya parayavishto vishidannida mabraveet
Arjuna uvacha
Drushtvemam swajanam krishna yuyutsam samupa stitham

With compassion and highly overwhelming,  and lamenting
Arjuna said

O krishna, after seeing my own people with fighting spirit who are present here


सीदन्ति मम गात्राणि मुखं च परिशुष्यति |
वेपथुश्च शरीरे मे रोमहर्षश्च जायते ||१-२९||

Seedanti mama gaatraani mukham cha parishu shyati

vepathush cha shareerae mae roma harshar cha jaayate

I feel the limbs of my body quivering and my mouth drying up
My whole body is trembling, and my hair is standing on end


गाण्डीवं स्रंसते हस्तात्त्वक्चैव परिदह्यते |
न च शक्नोम्यवस्थातुं भ्रमतीव च मे मनः ||१-३०||


Gaandeevam sansrate hastaat tvak chaiva pari dahyate
Na cha shakno myavastha tum bhramateeva cha mae manah

My bow Gandeeva is slipping from my hand, and my skin is burning
I am now unable to stand here any longer. I am forgetting myself, and my mind is reeling